Tankar kring en dockvagn

Hannes är väldigt förtjust i dockvagnar. Han skuffar och vyssjar gärna på dockor både i stora parken och hos momi och moffa. Har ibland funderat om vi skulle köpa en dockvagn hit hem åt honom, men kommit till att det får vara en sak han leker med på andra håll – allt kan man inte ha hemma. Vi har en gåvagn som dockan Singsi nu får åka i. Dessutom vet jag att det kommer att finnas en dockvagn på lekis. Å andra sidan har jag tänkt att en egen dockvagn kunde vara en tillräcklig motivering för att få Hannes att överlåta gåvagnen åt Amos. Lillebror kan snart behöva den, men får knappt röra den i dagsläget innan storebror vrålar.

Idag på vår loppisrunda såg vi en dockvagn i Akseli. Hannes tittade beundrande på den, men jag sade bara kallt att nej, vi ska inte köpa den.

Vet du, sen när jag hittar en större resvagn åt Singsi ska jag köpa den. Så att han inte behöver ha nacken så böjd i gåvagnen.

Och mitt hjärta smalt – det var ju så omtänksamt. Jag lovade att vi går tillbaka och tittar närmare på dockvagnen, men då var den redan försvunnen. Och Hannes blev så omåttligt besviken. Etter värre blev det då ett annat barn kom skuffande på just den vagnen Hannes bestämt sig att köpa åt Singsi. Hannes var nästan otröstlig, stackaren. Och jag blev allt mer övertygad om att vi faktiskt behöver en dockvagn.

För visst ser det rätt obekvämt ut för Singsi.

Nu tvekar jag mellan att klicka hem en billig dockvagn på nätet eller jaga en på loppis. (Ni kan ju gissa vem som redan googlar efter inspiration för att byta ut tyget, i hopp om att hitta en med riktigt fult och sönderslitet tyg.)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s