Treårsdagen

Tänk, nu har vi en treåring i huset. I morse slet han ivrigt upp det första paketet. Men mamma, du glömde skicka kort åt mig på min födelsedag.

Resten av paketen (och kortet) sparade vi till senare, vi har inte tid med vad som helst på morgnarna. Vi är ju trots allt nybörjare på att ha tider att passa – att vara ute vid halv nio varje morgon känns alldeles supertidigt.

Tur att det är så kallt att man har ytterkläder, så märks det inte att lillebror ännu har pyjamas. Och inte märks det väl heller att han inte fått morgongröt. Och då var vi två vuxna hemma största delen av morgonen, ha ha. Hur ska vi hinna i tid till lekis nästa vecka då mannen inte längre är pappaledig?

Ett sött födelsedagskort från lekis hittade jag i Hannes väska på eftermiddagen. Tänk att han nu är så stor att det en vet om vad han sysslar med en stor (och viktig!) del av dagen är det en hittar fragment av i ryggsäcken på eftermiddagen, och de få ord en byter med lekispersonalen på morgonen och eftermiddagen. Och det killen berättar själv förstås, men det är inte alltid så mycket – eller så sammanhängande. Alla tre dagar hittills har rapporten varit ungefär: Vi lekte med alla saker. Med vilka saker? Med bilarna. Och med biiilbanan. Vad gjorde du ute? Lekte med lastbilen.

Hannes har visst fullt förtroende för ”lekisdamerna” nu, för Maja hade idag fått vakta två viktiga småstenar då de var ute på gården. (Javisst, det var två av fragmenten i ryggsäcken, det tredje var kortet.)

Efter lekis packade vi ner mellanmål i matsäck och gick till skogen på en mycket spontan picknick. Där satt han och mumsade och sjöng jaaamåhanleva för sig själv.

Det är helt otroligt hur mycket Hannes utvecklats under sommaren, på många plan. Känns som en helt annan kille nu än han var i våras då vi lämnade in ansökan om lekisplatsen.

Men vissa saker är precis som ifjol höstas. Är man i skogen så ska man åka taxi. Hannes hittade en ny taxi idag (den förra stammen som var hans taxi hade försvunnit senast vi var i skogen).

Och så hittade vi en ny låååång taxi också.

Här plockar han biljetter så att han ska kunna åka taxi.

Och det var ungefär vårt firande. Resten av kvällen var mest bara kaos och försök att hålla uppe koncentrationen för att kunna skypa och ta emot gratulationer.

Kom på morgonen överens om att han skulle få välja nåt gott ur den nya kokboken som vi skulle fixa ihop tillsammans för att fira hans födelsedag. Idéen kändes jättebra då jag kom på den igår kväll. Men i praktiken – not so much. Han valde hallonfluff i morse, men på eftermiddagen och kvällen var han alldeles för trött och alldeles för upp i varv för att orka med något som helst kockande. Han som oftast brukar vara så lugn och beskedlig hade full fräs på, det enda han gjorde var att hoppa ner från stolen och rusa runt i lägenheten. Och jag har full förståelse för det. Det måste vara oerhört påfrestande med något så omvälvande som att börja på lekis. Trots att han trivs bra och trots att dagarna är korta.

Till slut hölls han på pallen en stund i alla fall.

Ska jag äta den? Ska jag äta den? Ska jag äta den? Några hallon hamnade i fluffet ändå.

Grattis grabben! Stora killen, men ändå så liten. En härlig prick.

 

Annonser

6 thoughts on “Treårsdagen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s