70-årskalas i Pönteri

Killarnas faffa hade sjuttioårskalas i lördags.

Många läckerheter på kalasbordet.

Killarna var glada då de fick träffa kusiner och småkusiner. Hannes lekte väldigt bra tillsammans med sin femåriga småkusin. ”Mamma, ids du gå härifrån nu. Vi ska prata viktiga saker om våra jobb.”

 

Cyklister

Tandemcyklister – äntligen på samma cykel samtidigt.

Vi hängde i stora parken en hel dag. (Nej, jag har verkligen inte saknat lekparkerna, men det är trots allt nu med sol, värme och sällskap som parkhänget är som bäst.) Hela förmiddagen klättrade Amos upp baktill på cykeln och satte sig och frågade efter Hannes. Sasa? Sasa? Sasaa? Storebror var i lekis. Då storebror äntligen kom från lekis sov lillebror. Och Hannes frågade i sin tur när vi skulle väcka Amos så att de skulle få cykla. Han lekte inte alls fastän vi var i parken, utan gick bara runt och frågade när Amos skulle vakna. De är så ovana att vara ifrån varann de här bröderna. Amos är omåttligt rastlös då Hannes är i lekis, och Hannes ungefär lika rastlös då lekisdagen är slut och Amos sover. Och då de äntligen leker tillsammans är det en hel massa syskongnabb och hårdhänthet, förstås.

Vi cyklar förstås inte bara på parkens cyklar, utan också på de egna. Hannes verkar glad över att få cykla på asfalt igen. Han har utvecklats mycket i sitt sparkcyklande under sommaren och glider massor mer nu än i våras.

Nu har Amos också börjat cykla, eller gå med cykeln åtminstone.

Längsta cykelturen hittills var då vi mötte pappa vid bussen.

 

On the road

Tummen upp för killarna på baksätet, de åkte bil i fyra timmar utan ens en liten bensträckarpaus. Juustoportti var första stoppet på vägen. Och då tog resan dit längre än vanligt, för trafiken stod länge precis stilla i Alberga. Bra jobbat, grabbar.

Med augusti kom sommaren

Tänk vad skönt ändå att det blev sommar i år också. Fördelen med att det blev sommar sent är att det man minns bäst av sommaren kanske ändå är den soligare delen.

Underbart att äntligen kunna äta utomhus morgon, middag, kväll med varierande gäng kring bordet.

Sol och värme och mattvätt och utomhusläsning och picknickfilt.

Hugo kom på besök och vi följde honom hem, en av gångerna åtminstone.

Hannes slocknade på picknickfilten en eftermiddag. Efter kanske en timme började det regna (det var ju trots allt sommaren 2015) och jag bar in honom. Han sov vidare på soffan i en timme till medan Amos lekte med leksaksmotorsågen någon meter ifrån. Det tar på krafterna att ha sommarlov, helt enkelt.

 

Kasvihuoneilmiö – ett mycket överraskande fenomen

På vägen från Åkers till Esbo senaste söndag stannade vi i Kasvihuoneilmiö. Har flera gånger sett skyltarna, men inte förrän i somras förstått att man verkligen ska stanna där, i Nummi-Pusula mellan Salo och Lojo.

Där fanns allt och lite till.

Diversehandel och inredningsvaruhus och allt vad det kan tänkas kallas. Ett sådant ställe där man borde gå en hel dag, minst, och bara titta sig runt.

Djur av alla de slag.

Fina affischer.

Oemotståndliga byråer för smått krafs.

Saker i vitt, saker i silver och saker i guld. Och en hel vägg med klockor. Tror en hittar någon pryl en gillar i Kasvihuoneilmiö oberoende vad en vurmar för, vilken trend en hakat på eller vilket rum en inreder.

Och hittar en inte något annat finns där åtminstone kaffe och populära munkar. Dessutom fanns där stenkakor.

Jag är fortfarande riktigt förvånad över vad kasvihuoneilmiö visade sig vara. Vet inte vilken typ av ställe jag väntat mig att de färggranna skyltarna leder till, men verkligen inte ett sådant prylparadis som där fanns. Ska absolut åka dit på nytt.

 

Treårsjubileum

Armywifen firade tre år som blogg igår. Och jag har gett bloggen så lite uppmärksamhet på sistone att jag missade det helt. Firar i stället i dag i arbetets tecken. Har en hel del obloggat från slutet av sommaren som jag nu ska försöka få klart. Jag har åtminstone laddat upp en hel del bilder under dessa tre år, för min utrymmeskvot på wordpress är nästan full. Därför får detta inlägg gå utan bild, trots jubileet.

 

Ölmos – vilken makalös strand det är

En av dagarna den sista sommarlovsveckan for vi till Ölmos. Blev tipsad om att de nyligen har fixat upp en hel del och att där finns en ny klätterställning. Och jösses så mycket det förändrats sedan jag var där för tjugo år sedan. Det var fint redan då, men nu är det en ypperlig strand.

Perfekt ställe att spendera sommarens första stranddag (i mitten av augusti!). Riktigt lång sandstrand och väldigt långgrunt och barnvänligt.

Amos traskade gärna ut i vattnet och doppade sig i misstag.

Hannes gick sin vana trogen ut i vattnet just så mycket att han lyckades fylla sprutkannan.

Glada strandlejon.

 

Bruke – på Hannes begäran

Sista veckan sommarlov. Hannes som längtade tillbaka till lekis fick välja program för tisdagen. Cafébesök på Four C var önskemålet.

Först lite lekpark. ”Four C:s lekpark” som Hannes kallar den.

Lunch på café. Marängtårta blev dessert för mig, framplockad leksakskorg blev dessert för killarna.

 

To plant a garden

Det är roligt att testa sig fram med trädgårdsodling. Tomater, sallad, morötter, rädisor och några örter lyckades bra. Annat mindre bra, ofta för att jag sådde alltför sent. Solrosorna fick aldrig ens knoppar, basilikan bara några få blad per planta och squashfröna kom aldrig ens i jorden. Nytt försök nästa år. Då ska jag också försöka komma ihåg att så persilja i ett annat grannskap, den står nu lite väl skuggigt där mellan dill och koriander.