Sommarrutiner och vardagsorutiner

Lekis började i onsdags, men Hannes började inte. Jag förlängde hans sommarlov, för jag tycker att vi lika väl kan vara kvar här i Åkers då det äntligen blev sommarväder. Ja, jag har ungefär miljoner argument för att vi just nu har det bättre då vi kan gå ut och in som vi vill på landet än då vi trängs en svettig trea i stan. Så det så.

Kollade väderleksrapporten och jag tror vi stannar här en vecka till. Så det så.

Jag brukar vara hopplös och omotiverad då det gäller att avsluta semestern och återgå till vardagslunken. I år är jag värre än någonsin, har jag på känn. Vill bara stanna kvar i sommaren och semesterfiilisen. Och så tycker jag faktiskt att det enda rationella är att vi stannar kvar ett tag till och njuter av sommarsolen. För det här är den sista sommaren vi har möjlighet att vara superflexibla. Somrarna framöver är det jobb som kallar då semestern är slut, och då lär det inte räcka att man skickar ett sms och meddelar att vi håller sommarlov ännu. Hannes vill till lekis, men han trivs bra här också.

Och jag njuter så otroligt av att sommarlivet är så enkelt och fritt här. Då man har småbarn är det en enorm skillnad på att bo i lägenhet i höghus eller att bo i egnahemshus med egen gård – särskilt på sommaren. För att inte tala om hur lyxigt det är med barnvakter några hundra meter ifrån. Jag och killarna har inte sovit en enda natt i Esbo sedan vi kom till Åkers före midsommar. Jag har varit hemma i Mattby ett par gånger under de här två månaderna, killarna har varit där en gång.

Jag olängtar till Esbo, som Findus skulle säga. Och jag olängtar till vardagen. Och jag olängtar till att vi igen ska anpassa oss till vardagstidtabeller.

Här i Åkers brukar vi stiga upp ungefär den tid vi senast ska vara i lekis. Vi tar morgonrutinerna i sakta mak, killarna springer omkring ute i pyamas medan jag dricker morgonkaffe. Vissa dagar byter vi bort pyamasen ungefär den tiden lunchen serveras i lekis. Här äter vi ofta lunch den tid jag brukar plocka fram mellanmål i lekparken efter lekis. Och lekparker, ja. Jag tror jag hängt i lekpark högst två gånger under de veckor vi varit här. Hemma i Esbo hänger jag i lekparker två gånger om dagen, typ. Och det är inte min favoritsyssla. Suck.

Så nej, jag vill inte tillbaka till tidiga morgnar. Mörka morgnar. Blöta morgnar. Kurakläder och lekparker i blötsnö. Vill inte. Jag vill ha sommar och sol. Och är det sommar och sol – då stannar jag banne mig kvar på landet och njuter av det. Så det så.

Jag vet ju att det blir bra hemma i Esbo då vi väl är där. (”Hemma” hade jag lust att skriva, så hemmastadd är jag just nu i Åkers.) Hannes trivs i lekis, vi har lekträffar, har till och med sällskap i lekparken då vi hänger där med lekisbarn och småsyskon och föräldrar på eftermiddagarna. Jag börjar säkert sticka något, tänder ljus och höstmyser. Nära till Omppu och all service på gångavstånd, till närmaste Siwan är det bara en nedförsbacke. Jag och Amos kanske hittar någon rolig aktivitet och träffar nya människor (tyvärr ordnas varken crossnature eller knatterytmik mera). Det blir nog bra. Men just nu är sommaren och livet på landet så ofantligt mycket bättre.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s